Bröllopet i HK

1. Golden Coast Hotel i HK

2. Far och dotter

3. Vigseln

4. Tårtan!

5. Fotografering

6. Jag och min minsta lillebror Charlie

7. Jag och min vackra mamma

8. Brudparet med oss

9. Syskonen Lam minus en om är en Moe nu...

10. Mahjong är ett måste på ett kinesiskt bröllop


Ja, det var ett lyckat bröllop, också ett väldigt fint sådant. Min syster Carmen har nog aldrig varit vackrare, och de såg så kära ut - även efter alla dessa år. Ja, de har varit ihop i 9år nu. Vad långt tid! Det var många nyfikna släktingar som undrade när det skulle bli bröllop för mig och Johan. Ja, vad svarar man på sånt. Jag övade in en bra replik: ja, snart. Medan Johan går o berättar för min mammas bästa väns man: inom två år. Haha, innan jag visste ordet så visste alla det på bröllopet. Så de flesta vinkade av genom att säga: Ja, då ses vi om två år igen då =)
Ja, vi får se när det händer, och visst, jag lovar att säga till i god tid så folk kan planera. Det svåraste är ändå vart mitt o Johans bröllop ska hållas, kanske både här o där?

Pappa höll ett fint tal, han sa att han hade sett fram emot denna dag väldigt länge och att han ännu mer ser fram emot ett barnbarn snart. Ojdå, inte lite press? (på Carmen då såklart!)

Det var vigsel kl.15 på Golden Coast Hotel i HK, och bröllopsfest startade kl.20. Det var cirka 20personer på vigseln och 60 på festen. Allihopa var släktingar av ngt slag eller mammas och pappas goda vänner. Tydligen så ville mormor bjuda in sina vänner också, och även parets alla sina före detta lärare och fröknar man har haft och även gamla lågstadieklasskompisar och även sina före detta arbetsgivare ska man bjuda in också. Men de fick vara utan. Det blir ju inget personligt bröllop om man ska bjuda in en massa som man inte känner nu längre, och då blir det ju inte samma sak. Men i Kina så är bröllop nån slags "show off". Visa hur mycket folk man känner och att man har råd att bjuda in så många. Ja, i HK handlar allt om pengar. Min moster frågade mig ganska snart om hur mycket jag tjänade idag. Jag vägrade tala om för henne och skojade bort det lite smidigt. Sånt är ju känsligt! Har lärt mig att man aldrig ska prata om hur mycket man tjänar efter en katastrof på en fest, där en sjuksköterska frågade vad jag tjänade då. Jag var trainee på den tiden och hon frågade om jag tyckte det var lite det jag fick. Vad säger man när man vet att den lön man tycker är låg är högre än allt vad hon kommer att få? Och hon har ett jobb som räddar människor? Jag har bara ett jobb som håller priser nere!




I övrigt har jag o Johan haft en skön semester där vi har hunnit med mycket: shopping, bad i havet (bara johan då), massage x 3, museum x 2, och en massa massa god mat i både HK och shanghai.

Johan har äntligen varit i och sett Shanghai nu, och jag tror vi kommer trivas bra där efter jul. vi var även och tittade på lägenheter i downtown för att veta var hyrorna ligger och vilken standard man får. Problemet är nu att jag fortfarande inte vet vart mitt företag vill etablera sig - Suzhou eller Shanghai. Blir det Suzhou så kommer det bli jobbigt, det blir 2h pendlade varje dag per enkelväg! Så jag hoppas inte det blir jobb 5dar i veckan i Suzhou i så fall. Man måste väl kunna kompromissa? Ett annat alternativ är att ha lgh i både SH och SZ, då kan jag sova här nån eller några dagar i veckan för att spendera helgerna med Johan. Ja, visst är det problem.

Inte nog med det, jag tappade bort min mobil förra veckan! Min älskade Diamond är borta! Shit shit shit! Så mitt kinesiska jobbnummer är borta. Pratade med en tjej på facial-stället idag, och hon sa att det alltid förekommer fler ficktjuvar när nyår närmar sig. (då kan man undra vad de ska med en HTC Diamond på svenska till! när de inte pratar ett ord engelska! vem kan använda den här?!) Och alla mina kort är borta. Och alla numren är borta. Jag har nämligen haft två mobiler, en jobbmobil med alla jobbnumren och en privat mobil med alla privata nummer. Om jag inte hör av er till er så är det för att jag inte kan ert nummer i huvudet, vilket inte är många...varför var jag tvungen att tappa bort den dyrare av mina två mobiler? Varför är jag så klumpig för? Jag kan inte minnas att jag någonsin har tappat bort något som jag har tyckt som så HÄR mycket. Ja, nu får vi se om ITAB vill stå för en ny mobil till kinesen...för jag tänker inte köpa en ny, jag har fortfarande inte betalat av den gamla!

Johan var även i Suzhou i två dagar, men det var ingen stad han tyckte om. Ingen stad jag tycker om heller om det inte vore att jag talar om för mig själv att ständigt ge det en chans. Folk här är verkligen från landet, för folk härifrån har flyttat till SH. Så folk stirrar och de glor och de stirrar lite till som om man är värsta alien lixom. Jag tror inte Johan uppskattar sånt. Det var proppfullt med folk överallt i hela stan och inte en enda taxi kunde vi tag på, så vi började gå. Askallt. Det är typ 13 grader här nu, och folk går i täckjackor. Jo, så kallt är det. Pga luftfuktigeten. Och i sverige är det lixom kallt ute och så fort man kommer in så är det varmt igen. Nr det är kallt här så är det lika kallt utomhus som inomhus eftersom husen inte är isolerade. Jag har länge förklarat för Johan hur kallt det kan bli här i Kina på vintrarna, äntligen förstår han. Johan har aldrig frusit förit, nu har han efter en visit i Suzhou.

Jag försöker tänka positivt, att det inte är så långt kvar nu till jul. Men när det såna hära kulturskillnader då jag inte kan dela detta med någon annan, då blir jag deppig.

Men jag ska leva på mina två veckors uppleverlser lite till.